Om du inte ville göra mig illa, hur kommer det sig då att det gör så fruktansvärt ont?

Hur kunde jag vara så dum att jag lät detta pågå så länge som det gjorde?
Hur kunde jag vara så dum att jag tillät mig själv att bli helt hopplöst kär i dig?
Hur kunde jag vara så dum att jag bara lät dig gå?

Hur kunde du bara lämna mig där, helt förkrossad?
Hur kunde du bara gå din väg utan att ens se dig om?
Hur kunde du bara låta vårat farväl bli så okänsligt?

Jag kan inte andas.
Jag vill inte tänka på hur vårat sista möte slutade.
Hade jag vetat detta hade jag tagit tillvara på varenda sekund då du fanns vid min sida.

Nu är det för sent...
Du är borta och det enda jag kan göra är att stirra på nyckeln du lämnade på hallgolvet som du aldrig kommer använda igen.