Thursday, January 05, 2012

How can i make this more poetic when there´s nothing more pathetic to be said?

Mina 4 öppningsveckor är förbi. Jag trodde aldrig denna dag skulle komma... och det gjorde den inte heller! Bortsett från ett litet avbrott på ett 7-13pass på fredag har jag tydligen både lördag och söndag kvar med öppningspass. Dom tar aldrig slut.
När ska jag hinna leva då?

Idag är min enda ledig dag på 9 dagar... och Kim väljer att åka iväg och träffa en kompis då. Inte det att han inte får, det är bara det att jag inte vet hur man roar sig själv hemma? Jag är verkligen kass på att vara ensam. Jag behöver sällskap.
Får väll uppta hemmafru-arbetet och putsa på hemmet lite. Det kan behövas. Jag menar, varför skulle jag behöva vara ledig för? När det finns så mycket annat arbete utanför jobbet att ägna sig åt.
...eh.

Jag ska väcka Kim onödigt tidigt idag bara för att få lite tid med honom. Kanske äta lite frukost tillsammans, det kan ju inte vara för mycket begärt? Nej, det tror jag inte. Men ett litet tag kan han få sova. En morgonpromenad innan kanske? Iaf en powerking i ett svep!
Hej. Tack.

No comments:

Post a Comment