Var två tjejer som kom in på jobbet idag och fikade. Dom pratade ganska öppet om deras förhållanden och jag kunde inte låta bli att höra (för jag ansträngde mig för att tjyvlyssna) 

Det här med förtjusning när man är upptagen. Ena tjejen har varit tillsammans med sin kille i 6 år. Dom är tydligen förlovade och planerar barn tillsammans. Hon älskar honom mer än livet och så som hon talade om honom måste jag tro att hon talade sanning. Men nu mår stackarn så dåligt. Så så dåligt. Det har börjat en ny kille på hennes jobb. Dom kom bra överens på en gång och hon kände någon slags dragning till denna människa. En attraktiv kille precis framför ögonen på henne och hon kan inte låta bli att titta. Jag tycker inte att det är något fel. Att känna någon slags förtjusning för en annan människa när man har en fast partner är inget man ska tänka på två gånger. Hon känner att hon är otrogen på ett känslomässigt stadium. 

Det är så luddigt allt sånt där. Att bli förtjust i någon bara för att det är nytt och roligt händer nog alla. Tjejer som killar. Unga som gamla. Speciellt på ett jobb där man jobbar tätt inpå varandra. När det börjar gå över till pirr och saknad är det en annan sak. Då är det något som kanske inte står rätt till. 

Att tycka det är roligt att gå till jobbet för att man har en säker punkt där som man kan lita på är helt normalt. Tyckte lite synd om denna människa som mådde så dåligt över en sådan liten sak. 

Alla har ju olika uppfattning om detta och det grundas ju mycket i hur man själv upplevt sina förhållanden i unga år. Jag personligen skulle inte tycka det var något fel av Kim om han fann en ljuspunkt i sitt jobb. Oavsett om det är en kille eller tjej, om den människan gör att hans arbete är roligare så är jag bara glad för hans skull. 

Missförstå mig inte. Detta handlar absolut inte om romantiska känslor. Hade det varit lite mer än en vänskaps-crush skulle jag flyga i taket. Direkt. Jag får inte ut ett bra sätt att förklara detta på men kände bara att jag var tvungen att ventilera lite.