Bienvenido

Pluggade spanska glosor i ca 90 minuter imorse. Gick hur bra som helst och jag har börjat på den avancerade glos-delen utav kursen. Gav mig sedan in på grammatiken... gav upp efter 5 minuter och ville sätta en hagelbössa mot gommen. Nej tack, det får bli en annan dag.
Tycker iaf att det är sjukt roligt att jag tagit tag i detta nu. Jag som haft min spanska-bok i snart ett år utan att knappt ens ha öppnat den.
Första gången jag satt på vardagsrumsgolvet med boken i knät och tryckte på 'play' på cd-spelaren.... hell broke loose. Jag garvade mig fördärvad över deras läsp-ljud när dom sa Valencia. Lyssnade om och om igen och skrattade så jag grät. Sen satte jag aldrig på den skivan igen. Nu kanske jag ska försöka åter...

Är sjukt uttråkad. Kim kom hem tidigare från jobbet och var dödssjuk (lite småförkyld men ni vet hur killar fungerar) Han ligger på soffan och är så ynklig, så ynklig.
Jag vill ha vin. Jag vill ha en myskväll. Jag vill prata strunt och bli full på vin. Men icke. Systemet stänger om 40 min och det hinner jag aldrig. Blir en soffsittarkväll istället. Aningen tjurig och egoistisk.
Varför har dom inte hemkörning på systemet? (jag VET varför, men ja... ni fattar)

Hasta luego

Define necessity

Jag mår så jävla dåligt när jag ser denna bild. För någon dag sen satt jag och tyckte synd om mig själv för att jag kanske inte kommer kunna köpa så mycket julklappar till min familj i år, eftersom jag måste betala av mitt banklån... Vilken äcklig människa man är ibland.

För vissa handlar det om att överleva dagen. 

I've never had a yearning quite like this before

Om och om igen går den. Helt förälskad i låten. Texten. Allt.

Torsdag.

Plugga spanska en timma - Check
Frukost - Check
Döda spindel - Check
Roligt internsms från Nada - Check.

Bra morgon.

Estudiar

Pluggat spanska glosor i en timma nu. Förvånansvärt enkelt med rätt hjälpmedel.

Lyssnar på Petter's 'Måste vidare' och relaterar till titeln.

blaha blaha

Vaknade med den konstigaste känslan. Kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var först. Jag ignorerade det och gick upp och satte på tv:n. Om jag minns rätt så var det något program där dom jämförde olika djur för att se vilka som var farligast (dödligast) men jag kommer inte ihåg vad som sades över huvud taget. Jag sitter i något transliknande tillstånd och stirrar ut i tomheten. Jag hatar när jag inte kan komma på vad det är som bekymrar mig. Oftast är det obefogat och baserat på någon töntig dröm som jag ändå inte kommer ihåg.
...och från ingenstans inser jag att jag känner mig övergiven. En oerhört tungt slag av tomhet. Saknad. Källan är orubbad och så kommer det nog förbli. Slår bort dessa orealistiska tankar och väljer att ignorera det uppenbara. Det är så jag gör.

Extrajobb på en måndag visade sig vara värt... FETT värt.

Vem älskar inte en klapp på axeln, ett tack och ett leénde som säger att du är guld värd?
Nu kan jag äntligen återgå till vardagen igen.
Tack ska DU ha! Tack som fan.

...och jag som trodde jag hade tagit mig vatten över huvudet när jag tackade ja till att jobba extra på min lediga måndag. Fett värt. två tummar upp!

Var och hälsade på Liza i hennes nya lya idag efter jobbet. Var kul att se att det börjar bli ordning på den. Är så sjukt glad att hon är tillbaka i märsta. Är max 15 minuters gångavstånd från min lägenhet till hennes. Hur underbart som helst. När jag skulle hem valde jag dock bort denna lilla promenad mot en lång omväg med buss... och sen buss igen. Mycket för att slippa kylan men mest för att slippa gå över den mörka läskiga bron själv.
Nu är jag hemma i min ensamhet och funderar på att äta popcorn till middag. Det får nog bli så. Ja.

-

Note to self: Sluta dagdrömma om irrationella saker. Det leder bara till överanalysering och dumma uttalanden.

Dear candy

Ett brännande leénde i en evighet.
En blick som fastnar i min.
Ett återkommande destruktivt spel,
skulden är uppenbart din.

En tyst dialog,
existerar enbart i våra sinnen.
Det finns bara nu,
ingen framtid, inga förlorade minnen.

En oneklig kontakt,
en elektricitet som inte går att ignorera.
Men det är allas hemlighet,
och vi kan inte be om något mera.

Ingen mat? Sup till istället.

Jag stör mig onödigt mycket på den nya Baileys-reklamen. Ni vet den där någon "rolig" snubbe tycker det är en kul idé att gömma nötknäpparen så ingen kan öppna sina hasselnötter, och det enbart för att värdinnan ska erbjuda Baileys att dricka (för det är ju faktiskt hasselnöts-smak på den)
Jag vet att det bara är jag, och jag vet att det bara är en reklam med ett sublimt meddelande men att föreslå alkohol som ett substitut är ett ganska osnyggt budskap.

It can go either way here...

Jag och Kim ser reklam för filmen "The girl with the dragon tattoo"...

Kim: Varför ska man se den där filmen?
Tess: För att Daniel Craig är med i den...
K: Men om man har sett den svenska filmen, varför ska man kolla på den där?
T: För att Daniel Craig är med i den...
K: Men jag förstår inte alls varför man ska se den
T: För att Daniel Craig är med i den...
K: Men om Norge skulle göra samma film, skulle det bli samma hype om den då?
T: Nej, för Daniel Craig är inte med i den...
K: Tycker dom där filmerna är puckade.
T: Har du ens sett dom svenska filmerna?
K:Nej. Tycker dom är puckade.
T: Har du läst böckerna då?
K: Nej...
T: Men då kan du ju inte säga att dom ä....
K (avbryter): AS-PUCKADE!!

Fisk = Nej. Enkelt.

Alla som känner mig vet att jag inte har en så positiv inställning till fisk. Inte fiskar i sig som djur men som mat. Tycker det smakar sjöbotten. Skaldjur och fisk. Ingenting jag sätter tänderna i frivilligt.
Idag fick jag en mindre stroke och fick för mig att äta fiskgratäng till middag. Jag har gillat det förut. Det och tonfisk (självklart delfinvänlig) är det jag klarat av förut.
Mest för att ge er en välmålad bild utav hur dåligt jag faktiskt mår nu såhär 20 minuter senare så använder jag mitt innanmäte som måttstock: Jag vill kräkas upp mina inälvor.
Vet inte om det var själva fisken som lockade fram dessa känslor eller det faktum att jag faktiskt åt någonting över huvud taget, men hur som helst vill jag vända ut och in på kroppen och köra en ordentlig skrubb.
Så var det med det.

Var två tjejer som kom in på jobbet idag och fikade. Dom pratade ganska öppet om deras förhållanden och jag kunde inte låta bli att höra (för jag ansträngde mig för att tjyvlyssna) 

Det här med förtjusning när man är upptagen. Ena tjejen har varit tillsammans med sin kille i 6 år. Dom är tydligen förlovade och planerar barn tillsammans. Hon älskar honom mer än livet och så som hon talade om honom måste jag tro att hon talade sanning. Men nu mår stackarn så dåligt. Så så dåligt. Det har börjat en ny kille på hennes jobb. Dom kom bra överens på en gång och hon kände någon slags dragning till denna människa. En attraktiv kille precis framför ögonen på henne och hon kan inte låta bli att titta. Jag tycker inte att det är något fel. Att känna någon slags förtjusning för en annan människa när man har en fast partner är inget man ska tänka på två gånger. Hon känner att hon är otrogen på ett känslomässigt stadium. 

Det är så luddigt allt sånt där. Att bli förtjust i någon bara för att det är nytt och roligt händer nog alla. Tjejer som killar. Unga som gamla. Speciellt på ett jobb där man jobbar tätt inpå varandra. När det börjar gå över till pirr och saknad är det en annan sak. Då är det något som kanske inte står rätt till. 

Att tycka det är roligt att gå till jobbet för att man har en säker punkt där som man kan lita på är helt normalt. Tyckte lite synd om denna människa som mådde så dåligt över en sådan liten sak. 

Alla har ju olika uppfattning om detta och det grundas ju mycket i hur man själv upplevt sina förhållanden i unga år. Jag personligen skulle inte tycka det var något fel av Kim om han fann en ljuspunkt i sitt jobb. Oavsett om det är en kille eller tjej, om den människan gör att hans arbete är roligare så är jag bara glad för hans skull. 

Missförstå mig inte. Detta handlar absolut inte om romantiska känslor. Hade det varit lite mer än en vänskaps-crush skulle jag flyga i taket. Direkt. Jag får inte ut ett bra sätt att förklara detta på men kände bara att jag var tvungen att ventilera lite.

Sleeping beauty

Jag sover fan alltid med smink. Jämt. Har gjort det i alla år. Så länge jag kan minnas. Aldrig haft några problem med det förut.
Jag kommer säkert få betala för det i framtiden. Kommer tappa mina ögonfransar vid ålder 30 och få vuxenacne. Men jag väljer att vara så odramatisk och finna mig i det.

Min rulltrappstysk kom in och sa hej då idag. På dålig charmig tysk/svenska. Sen kom Rigo med hans grabbar igen. Dock sjöng dom inte denna gång. Sen har jag inte haft så mycket mer att göra idag. Lång arbetsdag men med bäst sällskap.

Nu ska jag kolla på scrubs sen blir det sova. I morgon väntar ännu en arbetsdag, lite tråkigare än vanligt.
Crazy.

Jag har haft roligare...

Jobbet och jag. En kärleksrelation.

Jobbar och sover, sover och jobbar. När ska man ha tid för annat? Känns som om jag lever i en kärleksrelation med mitt arbete. Det är så frustrerande. Varje vaken sekund kretsar på något sätt kring jobbet. Är jag inte där och sliter arslet av mig så ligger det små små tankar i bakhuvudet som gnager; Har vi personal så det täcker denna vecka? Kommer jag behöva hoppa in och jobba? Räcker mjölken till dom som jobbar idag? Glömde jag soporna? När ska vi bli prioriterade? ... Allt det där som jag inte ska behöva oroa mig över. Men kan inte låta bli.
Mitt arbete slukar varenda liten gnutta av energi jag har just nu. Gör mitt bästa för att stå ut och kämpa men det resulterar i att jag måste fokusera på enbart det just nu.
Jag får vara en dålig människa ett tag nu som inte hör av mig till folk eller är social för 5 öre. Jag måste kämpa mig igenom detta först.
Jag kommer tillbaka snart, jag lovar.

några dagar till bara...

Rigo and The Topaz sound

Det är inte varje dag Rigo och hans grabbar står och sjunger för en när man öppnar på jobbet.
Men det hände mig igår.

Jag tycker det är coolt iaf.

Jag kan inte välja