MIn dag i bilder.

Jobb 05:00 - 15:00. Startade dagen med att baka gärnet. Fick slänga ca 80% utav allt när jag skulle stänga. Otacksamma slynglar.

Kom hem och kände mig dödare än död. Mös ner mig i soffan med bästa filten och slog på nått hjärndött tv-programm. Jag sov innan jag hann lägga ner huvudet på kuddarna.

90 minuter senare vaknar jag helt förvirrad och fattade inte vad det var som lät så illa. Det var grannarna som har hela tjocka thai-släkten över på grillfest precis utanför vårat fönster. KÄFT! 

Ledig kväll till ära högg jag in på kaffe-glassen. Sjuuuukt god, smällde i mig hela byttan. Den laktosintoleranta människan i mig förbannar min själ och svär till djävulen just nu, medans den tjocka tjejen i mig dansar en happy-dance, aningen anfådd. 

skoooooor:

Man kan inte få för många!

Impulsiv x2

...råkade även beställa ett par platå-sneakers. Bam.

Impulsiv

Råkade köpa ett par skor idag...

Things can only get better

"How people treat you is their karma; how you react is yours"

"How people treat you is their karma; how you react is yours"

"How people treat you is their karma; how you react is yours"

"How people treat you is their karma; how you react is yours"

Försöker verkligen hålla fast vid detta nu, men det är svårt. Är trött på att bli besviken och lurad på saker som jag räknat med. Det här var ett riktigt downfall och ett nytt lågvattenmärke. När mitt jobb står på spel har jag svårt att vända andra kinden till. 

Vill gråta och skrika men samtidigt skratta. Det är komiskt egentligen. Här har man gått och väntat på något i 2 år, och när det äntligen ska bli av så blir man liksom blåst på konfekten. 

Nej, jag vet inte vad jag ska säga. Time to move on.

Allvaret.

Första dagen tillbaka på jobbet efter en lång skön semester (som egentligen var lite väl kort)
Jag gick upp tidigt för att kunna duscha, äta frukost och sminka mig i lugn och ro samtidigt som jag för-peppar inför jobbet, men vad gör jag?? Jo jag sätter mig och glor runt på spotify i 90 minuter så jag får stressa ihjäl mig iaf. Så jävla typiskt.

Åkte till jobbet med en smärta i magen och nervösa skakningar, likt dom man hade första dagen i en ny skola. Visserligen var det superkul att träffa kollegorna igen, men hade verkligen ingen lust att jobba. 

Dagen gick väldigt snabbt och smärtfritt ändå (det är ett under vad människorna i ens närhet kan göra för humöret) men det tog ändå ut sin rätt. Fötterna, benen och ryggen värker som aldrig förr. Kom knappt in i bilen för att jag var så stel och ömmande. Fick knappt på mig jeansen när jag skulle byta om på jobbet eftersom benen var så svullna efter att ha gått och stått i 10 timmar. böl böl böl.

Hjärtat hade festat till det och lagat lax till sig själv till middag (när jag ändå inte var hemma). Han gjorde sitt bästa för att sudda ut spåren efter denna sjö-mat, men likt förbannat stinker hela lägenheten som surt kvinno-organ. Mysigt att komma hem till =/

Positivt: Fick lönespecen idag och tack vare semesterersättningen blir det ett stort plus i kassan både denna och nästa månad! Happi!! 

Bullboxer

Jag har hittat nya favoritskor (bland alla andra miljoner favoritskor jag har...) Bullboxer. Snygga platåsneakers, fast inte så pass höga att jag blir för lång. Lite billigare, och supersnygga.
Dom rosa är jag lite osäker på... dom är så fula så dom blir snygga. jag vill ha dom alla!

  

Satirday

Till frukost idag serveras en komedi och rostmackor. På mackorna fick det bli lite stekt falukorv som blev över från middagen igår.
Classy as hell!

Åka båt

I'm taking my Jeffreys out to sea

Ska snart bege oss in mot Stockholm och båtterminalen. Det blir till att åka på en liten kyssning till Åland såhär i slutet utav semestern. Med mig har jag självklart mina älskade Jeffrey's. Får se hur dom klarar sig på guppande vågor.

Peace.

Gun-nuts or just nuts?

Kollade precis på 'Bowling for columbine'. Även fast jag visserligen sett den tidigare upphör ja inte att chockas utav hur vidrig mänskligheten är. Hade glömt bort hur sjuk och vriden syn amerikaner har på sig själva, och på andra. Denna vapen-galna kultur dom lever i är deras enda verklighet, och den ger dom skäl till att leva i den rädsla som dom skapat för sig själva.

Än en gång stänger jag av filmen med en eftersmak utav avsky och äckel.

Miss Monroe - i love you

bäbis!

Idag ska vi hem till Linda en stund och mysa med bäbis. Ska bli kul att se hur mycket han vuxit dom här veckorna dom varit på landet. Dom där små växer ju som ogräs. Lilla fina Alvin.

Först är det kaffe och the biggest loser-final.

Boring

Changes

Dagens planer blev lite ändrade. Så nu sitter jag här och försöker komma på vad jag ska hitta på istället...

i will not count down to doom

Rastlösa bruden ska tvätta bilen idag, enbart för att ha något att göra.
Välkomna till min desperata sista semestervecka.

1 week to go...

Med bara en vecka kvar utav min semester börjar känna mig smått desperat. Vill göra saker hela hela tiden. Blir tokig utav att bara vara hemma, men har inget val verkar det som.

Idag tänkte vi söndagsslöa med film. Kollade på 'the devil inside' och jag hade så höga förväntningar. (Kommer ihåg när jag och Nada satt på kontoret en sen kväll och kollade på trailern förra vintern. Vi sket i byxan där i mörkret) Nu när jag har sett filmen är jag väldigt besviken. Fruktansvärt dålig film. Inte ens lite läskig. Nej tack. Ingen bra film.

Igår var en bra dag dock. Jag och kim drog med oss min syster ut till sigtuna. Vi spelade minigolf (syrran var en riktig killer och spöade oss båda) sen satte vi oss på bryggan och åt mjukglass, första för i år. Solen sken på oss hela dagen. Vi åkte hem till oss, köpte pizza och kollade på The Big Bang Theory ett tag innan syster begav sig hem vid 8 på kvällen.

På onsdag är det kryssning som gäller. Ser fram emot det, även om jag är superrädd för båtar.... och havet.

TBBT

Jag och Kim spontanåkte till Uppsala igår och införskaffade detta:

I gave in to wordfeud once again

...Jag svor på att hålla mig borta.
Jag är ingen bra spelare. Jag är inte bara en fruktansvärt dålig förlorare, jag är en ännu sämre vinnare.
...och går det dåligt svär jag i en kvart och rage-quittar, sen blir jag sur på Kim (eller den jag spelar med) och anklagar dom för osportsligt spel och fusk.

Så är det.

Omöjliga val

Alla ställs någon gång inför ett val dom inte vill göra. Alla hamnar vid någon tidpunkt i livet vid ett vägskäl, utan att veta vilken väg som är den rätta.

Hur väljer man? Hur ska man kunna skilja på vad man vill och vad man behöver? Hur ska man kunna lämna vissa saker bakom sig? Alla dessa saker man så desperat inte vill ha men som ger den där tryggheten man behöver? 

Det gäller inte att enbart veta vart man vill gå, utan man måste själv se till att man kommer dit också. 

Det sägs att man alltid ska följa sitt hjärta, men ibland måste man våga släppa taget och i stället följa sin hjärna. Man måste lita på sig själv.