En dag tagen från helvetet

Igår var en dag jag inte vill vara med om igen. Vet inte varför men större delen av dagen var alla tjuriga och konstiga. Vet inte om det berodde på den kalla luften eller stormen ifrån dagen innan men folk verkade ha glömt bort hur man beter sig ute bland andra människor.

När middagsrushen satte igång strax efter 16 finner jag mig själv stå helt ensam i cafét. Min kollega hade gått hem utan att säga till mig (30 min tidigare än schemalagt) och kön växte och växte. Var inte beredd på det och mitt humör sjönk totalt i botten.

Till råga på allt så totlatpajar min kassa strax efter 18. Den blir helt svart, mitt i ett köp. Folk i kö. massa folk. Jag ville dö. Fick be om ursäkt och säga att jag enbart kan ta emot jämna pengar och inte hade någon möjlighet att ge ut något kvitto. Som om det inte satte igång människorna... fick ta några riktiga utskällningar och blev kallad både det ena och det andra. Ville sätta mig i ett hörn och gråta vid detta laget. Detta fortsatte i en timma ungefär innan kassan äntligen bestämmer sig för att samarbeta.

Kvällen efter det gick relativt fort. Nada kom förbi och snackade lite innan hon åkte hem. Fina finaste Nada som jag inte sett på ca 7 veckor! Gullungen hade köpt presenter till mig på semestern. En askkopp (eftersom jag är så rädd att det ska brinna hela tiden haha) och en sminkväska så jag slipper ha allt smink utspritt på bordet hela tiden! Underbar!

Somnade på soffan när jag kom hem och vaknade vid halv 1. Snubblade in i sovrummet och somnade som ett barn. Idag ska allt upprepas. Vill absolut inte åka och jobba idag om allt ska gå som igår. Vill bara somna om och ligga under täcket hela dagen. Jag är helt slut, och inte bara i kroppen. Jag orkar inte längre...