Min rulltrappstysk kom in och sa hej då idag. På dålig charmig tysk/svenska. Sen kom Rigo med hans grabbar igen. Dock sjöng dom inte denna gång. Sen har jag inte haft så mycket mer att göra idag. Lång arbetsdag men med bäst sällskap.

Nu ska jag kolla på scrubs sen blir det sova. I morgon väntar ännu en arbetsdag, lite tråkigare än vanligt.
Crazy.

Jag har haft roligare...

Jobbet och jag. En kärleksrelation.

Jobbar och sover, sover och jobbar. När ska man ha tid för annat? Känns som om jag lever i en kärleksrelation med mitt arbete. Det är så frustrerande. Varje vaken sekund kretsar på något sätt kring jobbet. Är jag inte där och sliter arslet av mig så ligger det små små tankar i bakhuvudet som gnager; Har vi personal så det täcker denna vecka? Kommer jag behöva hoppa in och jobba? Räcker mjölken till dom som jobbar idag? Glömde jag soporna? När ska vi bli prioriterade? ... Allt det där som jag inte ska behöva oroa mig över. Men kan inte låta bli.
Mitt arbete slukar varenda liten gnutta av energi jag har just nu. Gör mitt bästa för att stå ut och kämpa men det resulterar i att jag måste fokusera på enbart det just nu.
Jag får vara en dålig människa ett tag nu som inte hör av mig till folk eller är social för 5 öre. Jag måste kämpa mig igenom detta först.
Jag kommer tillbaka snart, jag lovar.

några dagar till bara...

Rigo and The Topaz sound

Det är inte varje dag Rigo och hans grabbar står och sjunger för en när man öppnar på jobbet.
Men det hände mig igår.

Jag tycker det är coolt iaf.

Jag kan inte välja

Heja mig

Det var länge sedan jag hade en bild på mig själv här. Egot pulserar. 

Him!

Alldeles pirrig hela dagen!!

Nedräkning till jul!

            
            
            
            

Petter - GODA DAGARS MAGI fotobok

Petter - Webshop - GODA DAGARS MAGI

Jag skojar inte! Jag vill ha den i julklapp.
jag vill jag vill jag vill!!!!!!

minus 15 pannor.

Mina jobb-byxor gick sönder i fredags. Jag gick och visade stjärten för inrikesresenärerna. Men det gör säker ingenting.
Har letat nu i 2 dagar efter mina gamla jobb-byxor som jag sparade som reserv. Fick nya eftersom dom andra var för stora.... dom blev för stora. Dom passade när jag fick dom.
Hittade dom nu (ÄNTLIGEN) och skulle prova.... SHIT! hur har jag någonsin kunnat ha dessa byxor? Har jag varit så stor? herremingud.
Kom underfund med att jag ifrån Augusti 2010 fram tills nu har jag gått ner minst 15 kg... vart satt dom? Jag ser ingen skillnad. Känner skillnad på kläder men... det syns inte? Vart försvann jag? Hur såg jag ut egentligen? Vill inte veta.

Imorgon blir det till att jobba i dom stora pösbyxorna. Klädförrådet öppnar på tisdag, och gud vad jag längtar efter ett par vettiga byxor.

1:A advent.

Känner mig bättre idag. Mår lite dåligt och ät lite skakis men det kan bero på att jag inte ätit eller druckit något på över ett dygn förutom lite yoghurt. Måste försöka få i mig något idag som är snällt mot magen, fast jag är fortfarande lite rädd. "Vågar inte äta".... en mening jag aldrig trodde jag skulle säga. 

Första advent. Spöregn utanför mitt fönster. Jag blir tokig på detta. När diskussionen om att förflytta hela kalenderåret för att årstiderna ska skjutas rätt igen är igång, då vet man att det är allvarligt. Vi har förstört våran jord till den gräns att man måste inverka på naturens egna lag. Jag är orolig. Jag är faktiskt det. Och jag är arg. Folk verkar inte förstå hur illa det är. Överallt hör man hurr och glädjerop om att snön inte kommit än. Detta är naturens sätt att tala om för oss att något är väldigt galet, förstår ni inte? 

Detta är inte bra alls... 

På tal om något hela annat... I måndags var mor och far förbi med en julstjärna till mig. Jag ställde den på bordet och den var så fin. Några dagar senare så började bladen hänga. Jag kollade temperatur och vatten för den. Inget verkade vara fel men gav den en liten extravattning iaf och flyttade den bort ifrån draget ifrån våra förnster... Det var helt i onödan. Igår, 5 dagar senare, är dödsfallet ett faktum! Jag gjorde verkligen det jag kunde för den men det gick inte att förhindra växtens självmord. 

uähk!

Jaha, bara för att jag ska vara så speciell så slår vi till med en hemsk matförgiftning också.
yay me....

jag har blivit van vid detta. Hur ska det gå när allt upphör?
Tråkigt.

"Jag ska måla hela världen lilla mamma"

Du är så jävla ful... nej, vänta...

Jag kan vara så jävla taskig ibland. Somliga dagar går jag emot allt det där jag står för.
Jag kan råka se en bild på facebook, på någon helt okänd människa, så kan jag läsa kommentarerna och tänka dom hemskaste tankarna. Varför skriver alla "åååh du är så vacker" när människan ser ut som en bilolycka?
Varför gör jag så? Jag ångrar mig alltid efteråt. Som om jag vore guds gåva till människan...
Nej.
This has to stop.
Now.
fy mig.

Karma

Jag tror på Karma. Stenhårt. Jag känner att karma påverkar alla beslut vi gör i livet. Jag har 2 st favoritcitat om karma som jag tänker på hela tiden. Det första är det som är texten på min blogg; Att hur du behandlar folk, det är din karma och hur dom reagerar det är deras, men också "karma is only a bitch if you are". Det är så jäkla sant. Jag försöker fylla på mitt karma-konto så ofta jag kan och dom som gör motsatsen får skylla sig själva. Jag har bara mig själv att ta hand om. Jag har hand om min egen karma. Den gör allt. Den styr mig.
Ni som inte tror på detta får gärna kalla mig galen om ni vill men eran egen karma kommer bita er i arslet för det!
suck it!

stuck in reverse

Det är så frustrerande. Jag vill blogga. Men har inget att skriva.

Usch vilken lång och hemsk natt. Värsta på länge. Var otroligt orolig i kroppen och kunde inte somna alls. Låg vaken och lyssnade på alla ljud runt om. Det låter mycket i vårat hus när alla ligger och sover, alla förutom jag. Dom få gångerna jag kände att ögonlocken började bli tunga, och jag trodde att jag faktiskt skulle få somna, då visades alla hemska bilder och minnen i mitt huvud och jag blev klarvaken igen. Kunde inte slappna av. Först vid halv 6 i morse somnade jag utav ren utmattning, och nu är jag igång igen. Måste göra mig iordning för en lång dag på jobbet. This is hell!!

RIP Glenn - Great Friend - True Legend - 10.04.1986-15.11.2011

Vila i frid älskade vän! Du kämpade länge och hårt mot leukemin, men till slut fick den övertaget. Kan inte förstå att du är borta. 25 år, och hade hela livet framför dig... Jag kommer sakna dig i all framtid. Du var en hjälte!!!

Glenn och Jag i skottland 2008. Sista kvällen ute på stan innan återfärden till Sverige.