Matta skuggor

...och så vill jag tacka Kicks i Märsta som äntligen börjat sälja Make up store-produkter. Har letat efter en matt vit skugga hur länge som helst men det verkar vara obligatoriskt att kasta massa glitter i varenda en. Men nu har jag funnit den!! Lycka.

Ytlighet är nödvändigtvis inte bara dåligt.

Ytlighet klassas som någonting fult. Det är ironiskt med tanke på att dom flesta som ser ner på ytlighet grundar sina åsikter på ett lika bedömande sätt. Varför är någons värderingar mer värda än någon annans?
Ytlighet innebär så otroligt mycket. Jag håller inte med om att ytlighet enbart handlar om att man vill se bra ut. Det går så mycket djupare än så. Självfallet finns det dom som ger skenet utav att inte ha mycket mer än ett vackert skal att titta på, men så länge jag inte vet vad som framkallat denna manöver är jag ingen att döma deras beteende.

Jag ser på mig själv som ytlig. Jag älskar att klä upp mig. Jag älskar känslan att vara nysminkad. Jag gillar att känna mig fin och lägger ner lite extra tid på mitt utseende varje morgon. För mig handlar det enbart om mig själv, och ingen annan. Nu ska jag inte ljuga och säga att jag inte bryr mig om vad andra tycker, för det gör jag. Vem gillar inte lite smicker då och då, och jag blir glad av att höra någon säga att jag är fin.

Är det verkligen så illa att vilja ta hand om sitt yttre? Jag mår bättre på insidan om jag fixar till håret eller klär mig i hela och rena kläder. Jag gillar att känna mig snygg, för i mina ögon är jag just det!
Jag tycker inte att jag bör klassas som en dålig människa för detta. Jag har jobbat på min självkänsla fruktansvärt hårt hela min uppväxt och jag har äntligen kommit till ro med den jag är. Att finputsa ytan på sin personlighet anser jag enbart vara en lyxig bonus. Så länge det handlar om att man trivs med den är och inte ser ned på någon annans levnadssätt tycker jag inte att ytlighet ska klassas som någonting fult!

Stolen secrets

Om någon ville köpa denna till mig så skulle jag bli superglad. 

Ledighet schmedighet...

Äntligen är denna arbetsvecka över. Puh. Känns som om jag jobbat 100 dagar i sträck ungefär.
Satt och laddade upp i bilen på väg hem och bara längtade efter att få komma hem till ledigheten. Tji fick jag. Först och främst så var det lite självgrooming som behövdes. Ska ut på middag i morgon och även om strumpbyxorna täcker så är det fan inte ok att gå runt med päls på benen. Så in i duschen, raka, plocka, peela, skrubba, fila.. ja allt det där tråkiga som tillhör att vara tjej. Vill man vara fin får man lida pin (för övrigt vill jag fortfarande veta vad ordet "pin" betyder)

Väl klar med min egen renovering så sätter jag mig ner i soffan i hopp om att få slå på ledigheten. Inser då att det är stökigt som fan här. Hela lägenheten ser helt enkelt försummad ut. Som om ingen brytt sig om den på ett tag. Ingen kärlek för hemmet här inte. Blev en låååång lista på saker som måste fixas.
Jag får helt enkelt vara ledig en annan dag. Har jag jobbat i 10 timmar redan kan jag lika gärna jobba några till.

Ska sätta i mig ännu en pizza nu, fixa det jag kan här hemma sedan måste naglarna målas. Dagens höjdpunkt!

Jag har fortfarande såna jävla problem..

Nackdel: när man går ner i vikt så krymper tuttarna.


- Posted using BlogPress from my iPhone