Här sitter jag med mina 473 ml red bull och känner mig aningen bitter. Vet inte varför. Känns som om ingenting har blivit som jag tänkt mig. Jag trodde livet skulle se annorlunda ut när man var vuxen. Kan ha inbillat mig att allt skulle lösa sig av sig själv, att allt skulle fixas med åren.
Det är en lögn. Man måste kämpa för allt. För minsta lilla detalj man vill ändra får man lägga ner enorma krafter på för att se en skillnad. Det kan vara bra, det kan vara dåligt.
Jag anser att det man måste kämpa för är mer värt att spara på... eller jag trodde iaf att det var så förut. Nu vet jag inte riktigt. Ska man verkligen behöva kämpa så för att få vara lycklig? Borde inte det komma naturligt? När man väl hittar det där som gör en lycklig, är det inte då en glädje att göra det, och inte en kamp? Jag bara undrar...
Showing posts with label Självinsikter uppkommer nattetid. Show all posts
Showing posts with label Självinsikter uppkommer nattetid. Show all posts
Thursday, July 05, 2012
Thursday, November 10, 2011
Analyze this!
"Life starts now, because you've done all the things that could kill you some how"
Ska jag se tillbaka på mitt liv så finns det miljoner saker jag skulle kunna ångra. Det finns otaliga misstag som aldrig borde skett. Om jag tänker tillbaka på alla destruktiva förhållanden som jag blandat mig in i, så blir det en lång lång lista. Nu handlar det inte bara om pojkvänner utan alla relationer jag haft i hela mitt liv. Det gäller lärare, vänner, ovänner, klasskamrater, internetkontakter och kärleksrelationer.
Jag skulle kunna plocka isär mitt förflutna i små små bitar och analysera sönder allting. Dela upp livet i små partiklar och kasta bort allt det dåliga och aldrig nämna det igen. Men vem vore jag då? Oavsett hur många misstag en människa gör så är det en del utav en själv. Erfarenheter kan vara bra eller dåliga men det är något vi alla lär utav. Gör man aldrig fel så vet man inte vad rätt är. Allt det där lärde jag mig redan som liten.
Jag skulle aldrig vilja kompromissa bort en så stor del utav mig själv som min uppväxt. Det är där alla misstag sitter. Det är därifrån jag kommer. Det är så jag blivit formad till den människa jag är idag. Jag lär mig fortfarande, och jag kommer antagligen göra en hel del misstag i mitt vuxna liv men jag har lärt mig att hantera ett nederlag. Alla dom sakerna som har gjort mig till den jag är idag är dom små sakerna som jag värdesätter allra högst. Jag kommer aldrig vika mig för någon annans vilja. Från och med nu blir jag bara starkare, för att var dag som går är ytterligare ett steg på mig egen väg.
Subscribe to:
Posts (Atom)

