Ett bröllop och en begravning...

På lördag väntar bröllop. En tillställning som ska domineras utav lycka, glädje och kärlek. Just för mig kommer detta bli svårt. På samma ställe som dessa lyckliga tu ska lova varandra trohet livet ut, där fick min bästa vän sin sista vila. Jag ska sitta på samma bänk och glädjas åt deras kärlek, där jag för 4 år sedan satt med den tyngsta sorgen någon kan bära och sa mitt sista farväl.
Saknaden gör så ont.

Idag har jag nära till tårar

Idag är det 4 år sedan som min älskade Anders valde att avsluta sitt liv.

Det finns inga ord som inte blivit sagda, och det finns inga tankar som inte blivit tänkta.

Smärtan försvinner aldrig. Saknaden kommer aldrig minska. 

Jag älskar dig, nu och för alltid!!

Påskhelgen som var....

Påsk ja.... helveteshelgen med ägg och fjädrar i vidriga pastellfärger är över. Jag kan inte relatera till dessa religiösa högtider över huvud taget. Det enda... och då menar jag verkligen det enda som är bra, är att jag får en ursäkt till en familjemiddag hos mor och far med familjen (minus bror då tyvärr) Allt detta var så mycket mer magiskt när man var liten.
Jag minns mormor och morfars hus i Fresta... deras stooooora stora villa (som egentligen inte var så stor för någon annan än dom under åldern 10) Jag minns hur man sprang från rum till rum. upp och ner för deras trappa. Hur fascinerad jag var över deras lutande tak. Hur vi alla barn fick leta efter våra påskägg som dom gömt på ganska dåliga ställen.
Det var magiskt. Det var påsk. När man blev glad över en skattjakt där priset var ett ägg med ett hekto godis och en 20-lapp inuti.

Över till annat. Har en ny kärlek. Onsdagen den 31/3 var jag på Ted's tattoo i Väsby för att äntligen göra min minnestatuering till Älskade Anders som inte längre finns ibland oss. Men han kommer för alltid leva vidare. I mitt hjärta, i min själ, i mitt minne, i mina drömmar och nu även på min handled!

'Carpe Noctem'
1985 - 2008