Helt utan kontakt

Jag är en dålig vän. Jag vet det. Jag hör inte av mig till någon. Jag orkar inte. Jag kan inte ljuga utan jag orkar verkligen inte prata med någon eller vara vänlig mot någon. Jag har fortfarande yrsel, huvudvärk och mår illa. Som om inte det var nog så har jag nu plussat på lock i öronen som gör ont  och antagligen ögoninflammation. För att inte glömma muskelinflammationen. 

Aldrig är det nog. Aldrig får jag må bra. Varje dag har jag ont. Varje dag lider jag. Varje dag gråter jag mig till sömns. Stackars Kim som måste stå ut med detta. Det är nog det värsta, att det måste påverka honom så mycket. I över en månad har detta pågått och det känns som om det inte finns något slut. Jag vet inte hur mycket mer jag orkar. Jag är så trött på att vara rädd och sjuk. Jag mår piss, och jag är ledsen för det. Jag återkommer när jag orkar leva igen.