I love my shoes and they love me

  

 

...så om någon är villig att skänka mig 2846:- så skulle jag inte bli arg direkt. 

Mitt tunga begär

Men fyfan vad jag vill ha denna. Finare än finast (precis som jag)

Det skulle passa mig som handen i handsken. Som foten i kängan. Som tutten i BH-n. A match made in heaven. 

You light up my life

What´s the story, morning glory?

End of an era

Hur kommer det sig att jag alltid hamnar på samma ställe? Alltid samma känslor, samma reaktioner, samma tankar. Helt insnöad på ett spår som ej går att vika av ifrån. Jag står och stampar i väntan på att något ska ske, men jag blir alltid lika besviken i slutändan.
Är det möjligt att ändra sitt eget öde? Jag vet inte, men jag kommer göra allt för att få reda på det.

Jag är inte mig själv just nu.

Tack för allt, du underbara.

Upp with the tupp.

En bra funktion på bilddagboken är att dom visar bilder man la upp samma datum för 1 och 2 år sedan och frågar "kommer du ihåg vad du gjorde?"
Ja, det gör jag. Idag, för exakt ett år sedan. sa jag upp mig ifrån mitt förra jobb. Mitt jobb som gjorde att jag mådde så fruktansvärt dåligt. Kände samma känsla av frihet just nyss som jag gjorde den dagen. Är så glad över att jag slipper den där skiten. Oansvariga chefer. Oserösa jävla skitföretag. Borde polisanmäla er igentligen, eftersom alla vet vafan det är för fuffens ni håller på med. Usch...

Anywho... På tal om jobb så blir det nog en trött chey som åker tidigare till jobbet idag. Grannarnas hundar har skällt oavbrutet sen kl 6 i morse (och dom kommer fortsätta tills ungefär kl 4 i eftermiddag, precis som vanligt.) Einar's glada gubbar fortsätter riva badrum på löpande band. Dom vet hur en betongborr fungerar... jag vet, för jag har lyssnat på det i 3 veckor snart. 

Gör ändå ingenting.. jag behöver kaffe så jävla hårt. 

t k OH!

Jag sov 13 timmar inatt.... och sedan somnade jag även på soffan nu på morgonen. Tror min kropp försöker ta igen dessa veckor utan sömn. Är helt slut i kroppen.
Ska försöka göra ett ryck och få ordning på hemmet senare.
Måste iaf ta en dusch och göra mig lite snygg, ska ut på äventyr med K när han slutat jobbet.

Hugg hugg här, hugg hugg där. Här var hugg, där var hugg, överallt hugg hugg

Igår efter jobbet blev det öl och fotboll på bryggan. Träffade på Linda och Jonas där också så blev sällskap med öl även när fotbollen var slut. Var superkul. Kim drack cola eftersom han hade bilen. Tråkigt för honom, bättre för mig.
Något som var mindre kul var att min telefon dog så kunde inte sitta på facebook som vanligt :P
Nej men seriöst, något som var mindre kul var att jag fick så ont i magen att jag knappt kunde ta mig från bilen hem. Kim fick nästan bära mig. Väl hemma i lägenheten och den nymålade hallen faller jag ihop på golvet och fick KRYPA för att ta mig framåt. Aldrig känt en så hemsk smärta förut. Blev livrädd och fick lite panik, så Britt fick komma över med massa mediciner och piller och sånt.
Lyckades lugna ner mig så jag kunde somna till slut, och jag vet att jag även i sömnen hoppades på att det skulle bli bättre.

När jag vaknade imorse kände jag mig helt ok... tills jag råkade röra på mig. HUGG HUGG HUGG! Fyfan. Ilande huggande smärta i hela magen. Inte ens värmedynan hjälpte. Så kasst. Nu måste jag vanka runt helt planlöst här hemma eftersom det gör mindre ont när jag rör på mig.
Tänkte försöka ta mig ut på en promenad senare och se om det hjälper. Trött. Mycket trött.

Fåfänga

Det är en rätt härlig känsla när man faktiskt tagit sig modet att prova dom där byxorna som man älskar, men som varit för små i snart ett år... och dom passar! kanske till och med lite för stora.
Glory!

Frustrerad.se

Frustrationen smyger sig långsamt på. Varför är jag så arg?
Jag känner bara att jag behöver mer än så.
Jag måste få utlopp för detta, ger mig ut och springer tills jag kräks!

Feel good inc.

Var hos farbror doktor igår för att kolla hälsan lite, i och med att allt verkade vara fucked up. Dom misstänker antingen järnbrist (simpelt!) eller blodbrist, vilket låter rätt allvarligt men det är det inte. Puh. Kanske räcker med lite järntabletter ifrån en välsorterad läkemedelsbutik för att få allt back on track igen.

Sov till och med hela 6 timmar i sträck i natt. Kan det vara så att jag börjar släppa detta lite? Hur underbart vore inte det?

Feeling good today!

Trapped in some fairytale...

Skulle jag ha tagit den pyttelilla chansen när jag fick den? ...eller var där aldrig ett ögonblick? Nej, jag vet inte. Jag kanske bara skapar dessa bilder med hjälp av ren och skär fantasi. Inbillar jag mig bara? Min egna skeva syn på verkligheten? Skapar jag detta drama i mitt eget huvud för att se vad jag klarar av? Inte helt omöjligt.
Men om det är så att jag skapar mitt eget öde, är det inte då bättre att jag tror på det? Låter dessa tankar skena fritt för oavsett om det är sanning eller ej så får det mig att leva.

Letters to you

minus 8 kg
minus lycka
minus hälsa
minus ork

Det är underligt hur dom bra sakerna kan överskuggas utav dom dåliga. Vill kunna glädjas över detta. Vill känna mig fri. Jag försöker verkligen se detta från en ljus synvinkel. Försöker hålla en god min. Men ibland går det inte. Känner att det börjar falla sönder... mitt skal. Min yttre fasad börjar ge med sig.
Jag kommer inte ge upp, jag ger aldrig upp.  Jag har alltid varit den som kämpar in i det sista.
Ibland kanske det bara är bättre att ge upp? Att ge med sig. Låta allt falla så man kan börja bygga upp något nytt. Jag vet inte, ibland känns det som om jag inte har något val.

Måste få utlopp för dessa känslor på något sätt och det skrivna ordet är alltid bäst. Vet bara inte vad jag ska skriva, eller till vem. Ibland får jag chansen att öppna mig men varje gång det sker så drar jag mig tillbaka och börjar svamla nonsens. Som jag alltid gör. Vad som helst förutom det jag verkligen vill säga.
Det går till överdrift.
Andra får sota för mina misstag.
Men nu ska det bli ändring på detta. Jag skriver till mig själv, för mig själv:
Jag skrev ett brev till mig själv för en vecka sedan som jag läste när jag kom hem igår. Dessa känslor äcklade mig. Jag hade ingen aning om vilken slagkraft en enda liten tanke kan ha. Vilka följder en liten tanke kan få.
Jag har målat in mig själv i ett hörn och använder dig som bro. Jag har låtit allt gå ut över dig. Jag gör alltid samma misstag. Minsta lilla andetag och jag klamrar mig fast som en igel.
Du måste låta mig gå. Släpp min hand. Låt mig försöka ensam.  Kommer aldrig komma ur detta hål om du inte ger mig styrkan eller ens viljan att ta mig upp. Men det kan jag inte tala om för dig. Du har ingen aning.
Ditt oärliga leénde och skulden i dina ögon är det bara jag som kan se, för det är jag som placerat dom där. Inte ens du själv är medveten om vilken effekt du har på mig.

Jag skriver detta med en liten förväntan av en reaktion, men jag vet precis hur detta kommer sluta. Jag kommer sitta där med ett sönderrivet brev i ena handen och en spegel i den andra. Du ser, detta är enbart en dialog med mig själv. En död konversation som inte leder någon vart. En diskussion med den enda som inte vill lyssna... Jag är min egen värsta fiende.

Starstrukk!

Peppen!

Tess VS. The world 1-0

Ja, jag är en dramaqueen syster :D Men du älskar mig iaf. 

Hemma från jobbet.... 4 stängningar på rad tar nästan knäcken på en. Varit en relativt lugn kväll iaf vilket är skönt. Skulle varit ledig nu i 3 dagar men blev lite avsaknad av personal på jobbet så jag hoppar in som kick ass-back up imorgon några timmar. Jag är så jävla bra så det finns inte!

Snart är det fredag. Party party. Arlanda Awards närmare bestämt. Ser faktiskt fram emot det mer än vad jag trodde jag skulle göra. Kan bero på sällskapet, who knows!

Nu ska jag röka sönder en lunga och sen sova i 5 timmar. Kanske. Om jag kan... känns som om det inte borde vara några problem att sova en vecka nu.

Error.

Wow... lyckades faktiskt sova ett fåtal timmar i natt. Kollade på klockan sista gången halv 3 och sov nästan ändra fram till kl 6. Framsteg. Åt middag igår också. sweet.

Ska snart åka till jobbet. Stängning nummer 4. Är helt slut i kroppen. Orkade knappt med gårdagen.
Men idag ska jag suga åt mig utav allt jag kan få. Minsta lilla gnista med ljus. En kväll kvar. kom igen.
Tjoooo.
Jag behöver kaffe.

Come what may

"Suddenly the world seems such a perfect place

Suddenly it moves with such a perfect grace

Suddenly my life doesn't seem such a waste

It all revolves around you"

Kan mycket väl vara den bästa filmen ever!!!

Geez...

Nej men seriöst... nu är jag trött på all jävla drama. När ska folk inse att det är dags att växa upp och ta ansvar för sina handlingar?

...Fast det är väll dumt att hänga upp sig på dom dåliga sakerna istället för att koncentrera sig på att det finns en hel del fördelar också?

Jag hjärta Petter

Kim: -Varför googlar du massa bilder på Petter?!
Jag: - Men jag kom på att jag behöver en bild på honom bara.

...can't you pretend I'm amazing?

Vet inte varför det är såhär.
Jag är så trött.
Men det tillhör väll om man inte sovit på en vecka
Eller 2
Eller ätit på en vecka.
Eller 2

När jag har tråkigt pratar jag alldeles för mycket.
Lite för mycket, lite för osammanhängande.
Jag gör det ibland. Vet inte om det är bra eller dåligt.
I'm not doing this to prove anything.
Ibland handlar det helt enkelt bara om sällskap.