Då jag helt har ändrat riktning i mitt liv så kommer jag ha en ny blogg med det viktigaste som sker i mitt liv just nu - IVF och kampen om att få barn.
http://thereseevaophira.blogspot.se/
Kommer säkerligrn uppdatera denna också då och då, om huset och om flytten. träning... jobb Sånt där annat oviktigt.
Kika gärna in i nya bloggen och lämna en kommentar så jag vet att du hittat mig :)
Tuesday, March 24, 2015
Sunday, March 22, 2015
Sprutor och skräck
Nja, skräck var kanske att ta i. Har startat min hormonbehandling nu inför vårat ivf - försök. Enligt läkaren kunde man "må lite illa"... det var årets underdrift kan jag säga. Jag mår så illa hela tiden att det känns som jag ska kräkas varje gång jag rör mig. Är helt yr i huvudet samt svag i kroppen. Inte riktigt toppen... men det är ju för en god sak.
Är inne på dag 4 nu med injektioner och känner mig lite säkrare. Första sprutan jag skulle ta på mig själv var så sjukt obehaglig. Jag skakade och tvekade i flera minuter innan jag gjorde det.
Är inne på dag 4 nu med injektioner och känner mig lite säkrare. Första sprutan jag skulle ta på mig själv var så sjukt obehaglig. Jag skakade och tvekade i flera minuter innan jag gjorde det.
Nu är det 2 dagar kvar med menopur - sprutorna samt att jag dessutom ska plussa på ännu en spruta dessa 2 dagar sen på onsdag är det läkarbesök och ultraljud av äggstockarna som gäller.
Sprutorna jag tar är för att framkalla en konstgjort ägglossning så det ska finnas ägg att plocka ut när det väl är dags.
Så på onsdag får jag reda på om det är dags för utplock snart. Så spännande!
Sprutorna jag tar är för att framkalla en konstgjort ägglossning så det ska finnas ägg att plocka ut när det väl är dags.
Så på onsdag får jag reda på om det är dags för utplock snart. Så spännande!
Saturday, March 07, 2015
En stund utav total förvirring.
Sitter och läser igenom mina informationsblad jag fått ifrån kliniken. IVF-behandling steg för steg... förvirringen växer och jag undrar om jag klarar detta. Spruta på spruta på spruta.
När jag backar ett steg och tänker på den stora bilden så är det självklart att jag klarar detta. Det är för ett gott syfte och jag bara längtar tills vi får sätta igång.. men går jag in i stunden när jag läser namnen på alla hormonbehandlingar som jag inte ens kan uttala känns det lite...överväldigande. Det är så mycket jag måste tänka på. Så mycket jag måste klara av. Om det inte lyckas? Är det mitt fel? Kunde jag gjort nått annorlunda?
Mina sprutor ligger på apoteket och väntar och jag drar mig för att hämta hem dom. Det är skrämmande att detta är på riktigt.
Missuppfatta mig inte, jag kan inte längta mer efter en liten egen mirakelbebis. Det är bara naturligt för mig att vara skeptisk när det kommer till mig själv.
Det är så många känslor nu som rör sig i huvudet så jag vet knappt vad jag heter längre...
När jag backar ett steg och tänker på den stora bilden så är det självklart att jag klarar detta. Det är för ett gott syfte och jag bara längtar tills vi får sätta igång.. men går jag in i stunden när jag läser namnen på alla hormonbehandlingar som jag inte ens kan uttala känns det lite...överväldigande. Det är så mycket jag måste tänka på. Så mycket jag måste klara av. Om det inte lyckas? Är det mitt fel? Kunde jag gjort nått annorlunda?
Mina sprutor ligger på apoteket och väntar och jag drar mig för att hämta hem dom. Det är skrämmande att detta är på riktigt.
Missuppfatta mig inte, jag kan inte längta mer efter en liten egen mirakelbebis. Det är bara naturligt för mig att vara skeptisk när det kommer till mig själv.
Det är så många känslor nu som rör sig i huvudet så jag vet knappt vad jag heter längre...
Tuesday, February 24, 2015
Är man ingen familj om man inte har barn?
Jag läste ett långt och argt inlägg på facebook idag från en mamma som var rent ut sagt skitförbannad på folk som parkerar på familjeparkeringen utan att ha barn i bilen. Hennes inlägg var inte bara skrivet i ren ilska utan var helt fel. Hon skrev att enligt lag så FÅR man enbart parkera där om man är höggravid eller om man har barn i bilen. Hon drog paralleller hit och dit med handikapp-parkeringar och lata människor. Som den paragrafryttare man är så kollade jag på trafikstyrelsens hemsida vad som gäller för dessa parkeringar, och alla får stå på dessa. Inga regler. Det är ren anarki.
Arga mammans argument var att dessa platser är till för att barnfamiljer behöver mer plats att parkera och finns av säkerhetssjäl för att barnen ska slippa korsa gator när man går mot affären man besöker.
I mina ögon är 50% av detta bullshit. Jag kan köpa att man måste tänka på säkerheten med barn i allmänhet och att man kanske behöver mer plats för vagn och liknande (som sist jag kollade brukar förvaras i bakluckan och inte i baksätet...) men vad är det för jävla argument?Vad är det för gator på parkeringen hon menar?
Det som störde mig mest med hennes urdumma inlägg var att hon anklagar alla utan barn för att vara lata, oomtänksamma individer som "snor" hennes parkering. Att man ställer sig nära bara för att man är lat. MEN SJÄLVKLART! Alla hatar att handla. Alla har någonstans att vara. Alla har en tid att passa. Alla är stressade. Kanske har man barn som väntar på att bli hämtade från skolan. Kanske har man en sjuk sambo hemma.
Jag skäms inte för att säga att vi parkerar på familjeparkeringen i vårat parkeringshus när vi ska handla. Våra liv är minst lika viktiga som arga mammans, bara att vi inte har ett barn. Absolut skulle vi kunna ställa oss längst bort på parkeringen men... varför skulle vi när det finns 4 helt tomma rutor närmare ingången som ingen använder?
Du med vagn kan ställa dig längst bort. Där finns gott om plats för dig att bre ut dig + att förhoppningsvis har du ögonen med dig och kör inte ut vagnen mitt framför en körande bil. Vem är det som är lat nu?
Nu menar jag inte att dessa parkeringar är onödiga, tvärtom. När dom är lediga så är det en utmärkt chans för barnfamiljer att få en liten fördel, för det är precis vad dessa rutor är, en fördel. inte en rättighet. Men är alla platser upptagna... well vad gör du då? Skiter i att handla? Vet du vem som står där? Är det 4 barnfamiljer före dig så är det kört?
Suck it up och parkera som alla andra. Gnäll istället om väsentliga saker som svält och krig istället.
Vem vet, kanske hade vi haft fred i världen om alla parkeringar hade varit 'familjeparkeringar' ...
Arga mammans argument var att dessa platser är till för att barnfamiljer behöver mer plats att parkera och finns av säkerhetssjäl för att barnen ska slippa korsa gator när man går mot affären man besöker.
I mina ögon är 50% av detta bullshit. Jag kan köpa att man måste tänka på säkerheten med barn i allmänhet och att man kanske behöver mer plats för vagn och liknande (som sist jag kollade brukar förvaras i bakluckan och inte i baksätet...) men vad är det för jävla argument?Vad är det för gator på parkeringen hon menar?
Det som störde mig mest med hennes urdumma inlägg var att hon anklagar alla utan barn för att vara lata, oomtänksamma individer som "snor" hennes parkering. Att man ställer sig nära bara för att man är lat. MEN SJÄLVKLART! Alla hatar att handla. Alla har någonstans att vara. Alla har en tid att passa. Alla är stressade. Kanske har man barn som väntar på att bli hämtade från skolan. Kanske har man en sjuk sambo hemma.
Jag skäms inte för att säga att vi parkerar på familjeparkeringen i vårat parkeringshus när vi ska handla. Våra liv är minst lika viktiga som arga mammans, bara att vi inte har ett barn. Absolut skulle vi kunna ställa oss längst bort på parkeringen men... varför skulle vi när det finns 4 helt tomma rutor närmare ingången som ingen använder?
Du med vagn kan ställa dig längst bort. Där finns gott om plats för dig att bre ut dig + att förhoppningsvis har du ögonen med dig och kör inte ut vagnen mitt framför en körande bil. Vem är det som är lat nu?
Nu menar jag inte att dessa parkeringar är onödiga, tvärtom. När dom är lediga så är det en utmärkt chans för barnfamiljer att få en liten fördel, för det är precis vad dessa rutor är, en fördel. inte en rättighet. Men är alla platser upptagna... well vad gör du då? Skiter i att handla? Vet du vem som står där? Är det 4 barnfamiljer före dig så är det kört?
Suck it up och parkera som alla andra. Gnäll istället om väsentliga saker som svält och krig istället.
Vem vet, kanske hade vi haft fred i världen om alla parkeringar hade varit 'familjeparkeringar' ...
Monday, February 23, 2015
Karaktär som en rysk hamnhora.
Det där med att säga nej till socker... så kommer karln hem med munkar.
Hej.
Hej.
Sunday, February 22, 2015
It's amazing what a year can do
För ett år sen var jag sjukskriven. För ett år sedan hade jag redan besökt så många läkare under en månads tid att jag hade mitt frikort. För ett år sedan mådde jag så dåligt så jag inte ville gå utanför dörren.
För ett år sedan startade mitt livs jobbigaste resa. Hälsan låg på botten och träningen fick falla bort. Jag kommer ihåg att jag grät varje kväll i flera månader. Jag var rädd. jag hade ont. Jag var trött.
Varje dag var en kamp. Jag kom knappt ur sängen vissa dagar.
För ett år sedan var jag mig egna värsta mardröm. Hela mitt liv stannade upp för att cirkulera kring en enda liten grej, och det var min hälsa. Min huvudvärk. Min yrsel. Mina bra dagar var färre än jag kunde räkna på en hand.
Nu har ca 2 månader gått på 2015 och det har redan hänt fler bra saker än vad det gjorde under hela 2014.
Vi har köpt vårat drömhus i ett fantastiskt område där vi båda känner oss hemma.
Vi är på god väg att utöka familjen från 2 till 3.
Vi har nu sålt lägenheten och om 3 månader slipper vi den för alltid.
Jag hag har tagit tag i mig själv igen. Har äntligen börjat tänka på vad jag äter igen. har börjat gå hos kiropraktor för min rygg och för min huvudvärk.
Vi planerar vårat bröllop (som visserligen inte kommer infalla förns 2016 men ändå)
Jag känner att 2015 kommer bli ett bra år, och om jag jämför med vart vistod för ett år sedan så är framstegen enorma!
För ett år sedan startade mitt livs jobbigaste resa. Hälsan låg på botten och träningen fick falla bort. Jag kommer ihåg att jag grät varje kväll i flera månader. Jag var rädd. jag hade ont. Jag var trött.
Varje dag var en kamp. Jag kom knappt ur sängen vissa dagar.
För ett år sedan var jag mig egna värsta mardröm. Hela mitt liv stannade upp för att cirkulera kring en enda liten grej, och det var min hälsa. Min huvudvärk. Min yrsel. Mina bra dagar var färre än jag kunde räkna på en hand.
Nu har ca 2 månader gått på 2015 och det har redan hänt fler bra saker än vad det gjorde under hela 2014.
Vi har köpt vårat drömhus i ett fantastiskt område där vi båda känner oss hemma.
Vi är på god väg att utöka familjen från 2 till 3.
Vi har nu sålt lägenheten och om 3 månader slipper vi den för alltid.
Jag hag har tagit tag i mig själv igen. Har äntligen börjat tänka på vad jag äter igen. har börjat gå hos kiropraktor för min rygg och för min huvudvärk.
Vi planerar vårat bröllop (som visserligen inte kommer infalla förns 2016 men ändå)
Jag känner att 2015 kommer bli ett bra år, och om jag jämför med vart vistod för ett år sedan så är framstegen enorma!
Monday, February 16, 2015
Then you really might know what it´s like...
Igår fick jag mig en liten tankeställare... Jag stötte på en bekant som jag inte träffat på ett tag. Hon kom där med magen i vädret och var så lycklig och vacker.
Hon hade läst mitt tidigare inlägg om vårat IVF-försök och sa att det var otroligt stort gjort att gå ut med det öppet. Spontant i den sekunden kände jag bara "knip igen, stick härifrån och ta din mage med dig!" men sedan sa hon något som fick mig att stanna upp; Hon förklarade att hon själv haft stora problem med att bli gravid och att dom har försökt i över 4 år innan det gick vägen med lite 'hjälp ifrån doktorerna' ...Det jag för en sekund sen tyckte var så orättvist blev helt plötsligt 100% rätt.
Jag har väldigt svårt att känna lycka för folk som är gravida just nu, men det kanske inte alltid är så orättvist dom jag i den stunden tror. Man vet aldrig vilken resa en annan människa går igenom.
Hon hade läst mitt tidigare inlägg om vårat IVF-försök och sa att det var otroligt stort gjort att gå ut med det öppet. Spontant i den sekunden kände jag bara "knip igen, stick härifrån och ta din mage med dig!" men sedan sa hon något som fick mig att stanna upp; Hon förklarade att hon själv haft stora problem med att bli gravid och att dom har försökt i över 4 år innan det gick vägen med lite 'hjälp ifrån doktorerna' ...Det jag för en sekund sen tyckte var så orättvist blev helt plötsligt 100% rätt.
Jag har väldigt svårt att känna lycka för folk som är gravida just nu, men det kanske inte alltid är så orättvist dom jag i den stunden tror. Man vet aldrig vilken resa en annan människa går igenom.
Thursday, February 12, 2015
En hemlighet som vill ut...
Det händer så mycket i våra liv nu. Det här med flytten är fortfarande i rullning. Måste sälja lägenheten så snart som möjligt och väntar nu på en värdering utav mäklare.
Planerar bröllopet för fullt. Kyrkan bokad och på tisdag ska vi åka och kika på lokalen vi vill hyra.
Men det absolut största som händer just nu är våran plan att starta en familj. Vi har under en lång tid, ca 2 år underfär, försökt utöka våran familj från 2 till 3, men det har varit svårt. Vi har varit på en fertilitetsklinik och gjort en utredning och nu har vi blivit placerade i kö för vårat första IVF-försök. Det är så många tankar som snurrar i mitt huvud just nu men vi bestämde oss för att vara öppna om detta. Det är absolut inget att skämmas för, att vi kämpar något så innerligt för något som vi båda vill men inte kan åstadkomma på egen hand.
Så många månader besvikelsen har slagit en i ansiktet. Så många tårar. Så många gånger vi har velat ge upp. Så länge vi har mått dåligt i hemlighet.
Alla frågar "är det inte dags för barn snart?" och jag vill bara skrika rakt ut VI KAN INTE! Men det blir alltid samma svar, ett litet leende och " det kommer när det kommer" sen gråter jag hemma i min ensamhet.
Nu har vi äntligen sett ett ljus i denna långa mörka tunnel, och förhoppningsvis möter vi någon väldigt speciell i slutet.
Planerar bröllopet för fullt. Kyrkan bokad och på tisdag ska vi åka och kika på lokalen vi vill hyra.
Men det absolut största som händer just nu är våran plan att starta en familj. Vi har under en lång tid, ca 2 år underfär, försökt utöka våran familj från 2 till 3, men det har varit svårt. Vi har varit på en fertilitetsklinik och gjort en utredning och nu har vi blivit placerade i kö för vårat första IVF-försök. Det är så många tankar som snurrar i mitt huvud just nu men vi bestämde oss för att vara öppna om detta. Det är absolut inget att skämmas för, att vi kämpar något så innerligt för något som vi båda vill men inte kan åstadkomma på egen hand.
Så många månader besvikelsen har slagit en i ansiktet. Så många tårar. Så många gånger vi har velat ge upp. Så länge vi har mått dåligt i hemlighet.
Alla frågar "är det inte dags för barn snart?" och jag vill bara skrika rakt ut VI KAN INTE! Men det blir alltid samma svar, ett litet leende och " det kommer när det kommer" sen gråter jag hemma i min ensamhet.
Nu har vi äntligen sett ett ljus i denna långa mörka tunnel, och förhoppningsvis möter vi någon väldigt speciell i slutet.
Saturday, February 07, 2015
The good ol´A.H
"I believe in manicures.
I believe in overdressing.
I believe in primping at leisure and wearing lipstick.
I believe in pink.
I believe happy girls are the prettiest girls"
-Audrey Hepburn
Thursday, February 05, 2015
My perfect day
Sitter och surfar runt på olika bröllopshemsidor och drömmer mig bort. Hittat massa roliga sidor där man kan shoppa saker till festen. Vill bara att tiden ska gå fortare så jag kan börja beställa hem saker. Vill inte köpa hem en massa innan vi flyttar, då det känns lite onödigt att släpa det från ett hem till ett annat.
Little by little
Vilodag 2. Börjar känna att bihålorna inte känns lika ömma längre. Har fortfarande en hosta som dödar och halsen gör ont, snoret rinner fortfarande och locket i öronen är kvar. Men jag känner att det är på bättringsvägen nu.
Fick i mig lite kaffe i morse iaf. Det som inte hamnade på golvet dvs. Funny story; står i köket och häller upp kaffe. Mitt i den hällande rörelsen nyser jag till så kraftigt att hela kroppen rycker med. Det hamnade kaffe precis överallt. Tack och lov missade jag mig själv. Skulle bara vara det som fattas nu: Brännskador.
Wednesday, February 04, 2015
Ändrade planer.
Jag kommer inte ha ett slottsbröllop som jag hade tänkt. Pga lite olika omständigheter så var inte det de bästa valet för oss.
Har kikat runt på lite kyrkor i Väsby och letar nu festlokal. Detta kommer bli en otroligt lång och knepig resa känner jag på mig. Jag är ju inte den som nöjer mig med vad som helst. Vissa krav känner jag att jag måste hålla fast vid. Tur vi har 17 månader på oss att plnaera :P
Är hemma sjuk idag. Åkte på en riktig dunderförkylning efter 8 arbetsdagar i rad. Nu får jag vila ordentligt så jag är frisk och kry nästa vecka då jag har läkarbesök.
Ska få provsvaren på mina hormontester. Ska bli väldigt intressant att se vad de säger. Ska även göra ett ultraljud på äggledarna och äggstockarna och se hur dom ser ut. Har aldrig gjort något sådant förut men blev så intresserad efter att ha läst om denna undersökning.
Nej det är inte så att jag har någon konstig fetisch för äggledare och verkligen vill se hur dom ser ut. Jag är bara nyfiken på att veta mer om hur en framtida graviditet kan påverkas eller inte påverkas utav detta. Är trots allt vid 30-sträcket nu och det skadar aldrig att bara göra en grundlig koll för att se att allt fortfarande fungerar som det ska :P
Nu ska jag bädda ner mig och min nässpray i soffan och kolla på komediserier ifrån 90-talet hela dagen.
Har kikat runt på lite kyrkor i Väsby och letar nu festlokal. Detta kommer bli en otroligt lång och knepig resa känner jag på mig. Jag är ju inte den som nöjer mig med vad som helst. Vissa krav känner jag att jag måste hålla fast vid. Tur vi har 17 månader på oss att plnaera :P
Är hemma sjuk idag. Åkte på en riktig dunderförkylning efter 8 arbetsdagar i rad. Nu får jag vila ordentligt så jag är frisk och kry nästa vecka då jag har läkarbesök.
Ska få provsvaren på mina hormontester. Ska bli väldigt intressant att se vad de säger. Ska även göra ett ultraljud på äggledarna och äggstockarna och se hur dom ser ut. Har aldrig gjort något sådant förut men blev så intresserad efter att ha läst om denna undersökning.
Nej det är inte så att jag har någon konstig fetisch för äggledare och verkligen vill se hur dom ser ut. Jag är bara nyfiken på att veta mer om hur en framtida graviditet kan påverkas eller inte påverkas utav detta. Är trots allt vid 30-sträcket nu och det skadar aldrig att bara göra en grundlig koll för att se att allt fortfarande fungerar som det ska :P
Nu ska jag bädda ner mig och min nässpray i soffan och kolla på komediserier ifrån 90-talet hela dagen.
Saturday, January 24, 2015
2015 kommer bli vårat år!
Hoppsan vad tiden flög iväg, och hoppsan vad det händer grejer.
Vi kan starta med att vi har köpt vårat radhus som vi letat efter så länge. I mina barndomstrakter har vi nu köpt en 4a på 90 kvadrat med 2 uteplatser och dom bästa grannarna man kan få; mina föräldrar.
Papprena är påskrivna och 29e maj flyttar vi från valsta och märsta för gott för att återgå till väsby där jag hör hemma.
Vi ska sälja lägenheten och skapa ett nytt liv.
På tal om nya liv så är även ett datum för bröllopet bestämt. 9/7 2016 blir den stora dagen. Jag sitter redan och planerar för fullt. Projekt 1 är att hitta en plats. Har ett ställe i åtanke men får se vad dom har att erbjuda. Väntar på att få komma på visning.
Jag känner på min att 2015 kommer bli så mycket bättre än 2014. Hoppas iaf på mindre sjukdom och mer lycka.
Vi kan starta med att vi har köpt vårat radhus som vi letat efter så länge. I mina barndomstrakter har vi nu köpt en 4a på 90 kvadrat med 2 uteplatser och dom bästa grannarna man kan få; mina föräldrar.
Papprena är påskrivna och 29e maj flyttar vi från valsta och märsta för gott för att återgå till väsby där jag hör hemma.
Vi ska sälja lägenheten och skapa ett nytt liv.
På tal om nya liv så är även ett datum för bröllopet bestämt. 9/7 2016 blir den stora dagen. Jag sitter redan och planerar för fullt. Projekt 1 är att hitta en plats. Har ett ställe i åtanke men får se vad dom har att erbjuda. Väntar på att få komma på visning.
Jag känner på min att 2015 kommer bli så mycket bättre än 2014. Hoppas iaf på mindre sjukdom och mer lycka.
Sunday, January 04, 2015
Jag är ett 30-årigt barn
Jag skäms inte för att säga att jag är på många nivåer precis som ett barn. jag är mörkrädd. Jag längtar efter mamma när jag är sjuk. Jag skriker när jag inte får som jag vill. Jag kan inte vara ensam...
Just ensamheten skrämmer mig. Jag vet inte vad det är som får mig att känna denna panik. Vet inte om det är tystnaden, eller det faktum att jag inte har någon hos mig om något skulle hända.
Nej, detta handlar inte enbart om min hypokondri. Självklart tänker jag ibland "skulle jag svimma nu, vem skulle hjälpa mig?", men det är så mycket mer än så.
När jag är ensam så äter jag inte. Jag rör mig inte. Jag fungerar inte. Vem ska jag laga mat till? Mig själv? nej gud så tråkigt. Skulle en propp gå och det blir strömavbrott, vem ska skydda mig från alla monster som väntar i mörkret?
Skulle någon försöka ta sig in i lägenheten, vem ska då skrämma iväg dom?
Dessa orationella tankar snurrar i mitt huvud varje gång jag blir lämnad ensam. Kvällarna är värre än dagarna. Just denna helg jobbar Kim kväll. Idag jobbar han 11.00-23.00 och ja, jag stog i fönstret, kollade på bilen när han lämnade parkeringen, och grät.
Just ensamheten skrämmer mig. Jag vet inte vad det är som får mig att känna denna panik. Vet inte om det är tystnaden, eller det faktum att jag inte har någon hos mig om något skulle hända.
Nej, detta handlar inte enbart om min hypokondri. Självklart tänker jag ibland "skulle jag svimma nu, vem skulle hjälpa mig?", men det är så mycket mer än så.
När jag är ensam så äter jag inte. Jag rör mig inte. Jag fungerar inte. Vem ska jag laga mat till? Mig själv? nej gud så tråkigt. Skulle en propp gå och det blir strömavbrott, vem ska skydda mig från alla monster som väntar i mörkret?
Skulle någon försöka ta sig in i lägenheten, vem ska då skrämma iväg dom?
Dessa orationella tankar snurrar i mitt huvud varje gång jag blir lämnad ensam. Kvällarna är värre än dagarna. Just denna helg jobbar Kim kväll. Idag jobbar han 11.00-23.00 och ja, jag stog i fönstret, kollade på bilen när han lämnade parkeringen, och grät.
Saturday, January 03, 2015
Lediga dagar
Åter igen är jag uppe i ottan en ledig dag. Eftersom jag alltid har en tendens att somna på soffan mellan kl 19 och 20 så vaknar jag alltid väldigt tidigt.
Äter frukost i min ensamhet, kollar på 'en plats på landet' och drömmer mig bort till landsbygden i England.
Kim jobbar hela helgen och jag har ingen aning om vad jag ska hitta på för att roa mig själv.
Julen behöver plockas bort.
Måste lära mig hur jag plockar bort alla picasa-foton från telefonen (det sista jag vill ha på min telefon är 8 år gamla bilder på ex-pojkvänner och liknande)
Rensa avloppet
Tvätta
Diska
...ni ser. finns ingenting jag kan hitta på.
Appropå picasa... jag har precis bytt ifrån iPhone till samsung. Har inte lärt mig alla funktioner än och snacka om att jag blev förvånad när jag hittade mina gamla gamla bilder från ca 6-8 år tillbaka i tiden. Länkade från min gamla blogg som är länkad till mitt google-konto. Har INGEN aning om hur jag får bort dessa bilder.
Google is NOT my friend today.
Äter frukost i min ensamhet, kollar på 'en plats på landet' och drömmer mig bort till landsbygden i England.
Kim jobbar hela helgen och jag har ingen aning om vad jag ska hitta på för att roa mig själv.
Julen behöver plockas bort.
Måste lära mig hur jag plockar bort alla picasa-foton från telefonen (det sista jag vill ha på min telefon är 8 år gamla bilder på ex-pojkvänner och liknande)
Rensa avloppet
Tvätta
Diska
...ni ser. finns ingenting jag kan hitta på.
Appropå picasa... jag har precis bytt ifrån iPhone till samsung. Har inte lärt mig alla funktioner än och snacka om att jag blev förvånad när jag hittade mina gamla gamla bilder från ca 6-8 år tillbaka i tiden. Länkade från min gamla blogg som är länkad till mitt google-konto. Har INGEN aning om hur jag får bort dessa bilder.
Google is NOT my friend today.
Thursday, January 01, 2015
Blogger Mobil
Åter igen har blogger-appen fått en speciell plats på telefonen.
I will not leave you hangin'
Tuesday, December 30, 2014
Ett halvår senare... and i´m back,
Satt och slösurfade på nätet. Väntade på ett sms av sambon med sitt schema så jag kan boka in en tid för att fixa nya pass och hamnade på min gamla blogg. Senaste inlägget var 19e juni... herregud 19e juni... det var innan sommaren.
Läste igenom mina inlägg lite snabbt för att inse att min dröm om viktnedgång och att bli frisk inte kommit ens lite närmare sitt slutmål.
Har mer sannolikt gått upp i vikt. Huvudvärken och nervskadan har fått mig att fly gymmet hela 2014. Skulle nog kunna räkna alla SATS-besök på ena handen. Allt pga rädsla.
Jag har bestämt mig för att försöka igen, och förhoppningsvis hålla fast vid det denna gång. Nej, detta är inget halvdant nyårslöfte, utan mer ett löfte till mig själv att ta tag i dessa saker jag sagt så länge att jag ska göra. Detta har ingenting med ett årsskift att göra utan jag har mina egna orsaker som jag inte behöver dra upp här just nu.
2015 ska förhoppningsvis bli ett lättare år. Mina egna kamper som jag brottas med just nu kanske, kanske kan få ett slut,
Jag saknar detta lite. Min egen terapi, Att bara skriva allt det där som Kim aldrig orkar lyssna på. Allt som jag egentligen inte vill gnälla om men som måste få ett utlopp.
Kanske kan bloggen åter igen bli en del utav mig 2015. Det har ju funnits där så många år redan.
Thursday, June 19, 2014
Avbrott pga sjukdom
Ja det kunde man ju ge sig fan på. Att jag skulle gå och bli sjuk såhär 2 veckor in i dieten.
Då det inte är ultimat att fasta när man är sjuk så fick det bli ett avbrott denna vecka. Inte heller har det blivit någon träning.
På måndag sätter jag igång igen, och då ska även gymväskan packas för första gången på ca 7 månader. Kommer kännas tungt att sätta igång igen. Känns tungt som det är nu i alla fall. Alla kilon jag tappade förra sommaren är tillbaka och jag har ingen lust att starta om. Men men lite självövertalning så kommer det nog igång igen...
Midsommar vankas i helgen och jag jobbar... som vanligt. senaste 7 helgerna har jag jobbat 6. ..Inte så konstigt att jag blir sjuk.
Då det inte är ultimat att fasta när man är sjuk så fick det bli ett avbrott denna vecka. Inte heller har det blivit någon träning.
På måndag sätter jag igång igen, och då ska även gymväskan packas för första gången på ca 7 månader. Kommer kännas tungt att sätta igång igen. Känns tungt som det är nu i alla fall. Alla kilon jag tappade förra sommaren är tillbaka och jag har ingen lust att starta om. Men men lite självövertalning så kommer det nog igång igen...
Midsommar vankas i helgen och jag jobbar... som vanligt. senaste 7 helgerna har jag jobbat 6. ..Inte så konstigt att jag blir sjuk.
Monday, June 02, 2014
I will rise...
Ja... jag har haft NOLL energi till att blogga. Jag har fortfarande problem med min hälsa. Huvudvärken släpper aldrig, den har nästan blivit en del utav mig. I morgon har jag äntligen fått tid hos neurologen på Sophiahemmet. Förhoppningsvis kommer vi fram till en lösning.
Nytt i mitt liv: Idag satte jag och min man igång med 5:2-dieten. Han ville verkligen testa denna diet och som den stöttande och perfekta frugan jag är ställer jag upp. Så idag startade vi med en fastedag... märker redan efter bara en dag hur bra mitt jävla kontrollbehov kommer till användning nu. Jag har ALDRIG varit den som räknar kalorier, men nu har jag stenkoll på allt jag sätter i mig.
Mjölk i kaffet? 6 kalorier... Blir svart kaffe på fastedagarna.
Måndagar och torsdagar kommer bli dagarna vi sätter oss själva på prov. För matdagbok och skriver ner allt jag stoppar i mig. Känns bra det här.
Idag blev det en kopp kaffe till frukost. 100g morötter, 100g kokt blomkål och 50g kokta bönor till lunch och till middag gjorde jag em omelett på 2 st äggvitor, 50g bladspenat och 100g små gröna ärtor. Så jäääävla gott och under dagen har jag fått i mig 489kalorier. Går som en dans detta.
Ni kommer få följa våran resa under denna diet och förhoppningsvis når jag mitt mål på 60kg innan sommaren är slut.
Nytt i mitt liv: Idag satte jag och min man igång med 5:2-dieten. Han ville verkligen testa denna diet och som den stöttande och perfekta frugan jag är ställer jag upp. Så idag startade vi med en fastedag... märker redan efter bara en dag hur bra mitt jävla kontrollbehov kommer till användning nu. Jag har ALDRIG varit den som räknar kalorier, men nu har jag stenkoll på allt jag sätter i mig.
Mjölk i kaffet? 6 kalorier... Blir svart kaffe på fastedagarna.
Måndagar och torsdagar kommer bli dagarna vi sätter oss själva på prov. För matdagbok och skriver ner allt jag stoppar i mig. Känns bra det här.
Idag blev det en kopp kaffe till frukost. 100g morötter, 100g kokt blomkål och 50g kokta bönor till lunch och till middag gjorde jag em omelett på 2 st äggvitor, 50g bladspenat och 100g små gröna ärtor. Så jäääävla gott och under dagen har jag fått i mig 489kalorier. Går som en dans detta.
Ni kommer få följa våran resa under denna diet och förhoppningsvis når jag mitt mål på 60kg innan sommaren är slut.
Saturday, February 22, 2014
End of the road
Vilket bakslag jag fick hos öronläkaren. han slog hål på exakt alla spekulationer. Det är inte snack om nå kristaller här inte. Balansorganet ser ut och fungerar precis som det ska. Somliga kanske skulle se detta som en bra sak, men inte jag. Hade det varit kristaller så hade jag vetat vad som var fel och jag hade vetat att det hade gått över.
NU är jag tillbaka på ruta 1 igen. jag har ont och mår piss, men ingen vet varför. Var uppe hos läkaren på Arlanda i torsdags för jag hoppades på remiss till en MR, men nej. Han vill ge det lite tid. "Du har ju inte haft ont i huvudet så länge, så jag vill ge det lite tid. Kom tillbaka om 2-3 veckor så ska vi kolla igen" Under tiden fick jag tips att åtgärda alla småfel som kan påverka huvudvärken negativt.
Jag ville gråta. 2.3 veckor?! Är min smärta så ointressant? Jag har inget liv längre. All energi går år till att hålla mig glad och upprätt på jobbet, såfort jag kommer hem så är det som om jag stänger av. Jag vill inte leva såhär. Jag kan inte. Jag är så trött på att gråta varje dag. Jag är inte mig själv, och jag saknar mig. Jag vill bara leva igen. Jag vill sluta äta smärtstillande dagarna ut. Jag vill sluta ligga vaken hela nätterna för att det gör ont.
Idag ska jag ta mig till en optiker för att kolla linserna. Det var 6 år sedan (!) jag kollade sist så det påverkar garanterat huvudet negativt. Tandläkare ska bokas för att leta infektioner i tänder och käke. Det känns som om jag är någon slags försökskanin. Jag vill bara få hjälp nu.
NU är jag tillbaka på ruta 1 igen. jag har ont och mår piss, men ingen vet varför. Var uppe hos läkaren på Arlanda i torsdags för jag hoppades på remiss till en MR, men nej. Han vill ge det lite tid. "Du har ju inte haft ont i huvudet så länge, så jag vill ge det lite tid. Kom tillbaka om 2-3 veckor så ska vi kolla igen" Under tiden fick jag tips att åtgärda alla småfel som kan påverka huvudvärken negativt.
Jag ville gråta. 2.3 veckor?! Är min smärta så ointressant? Jag har inget liv längre. All energi går år till att hålla mig glad och upprätt på jobbet, såfort jag kommer hem så är det som om jag stänger av. Jag vill inte leva såhär. Jag kan inte. Jag är så trött på att gråta varje dag. Jag är inte mig själv, och jag saknar mig. Jag vill bara leva igen. Jag vill sluta äta smärtstillande dagarna ut. Jag vill sluta ligga vaken hela nätterna för att det gör ont.
Idag ska jag ta mig till en optiker för att kolla linserna. Det var 6 år sedan (!) jag kollade sist så det påverkar garanterat huvudet negativt. Tandläkare ska bokas för att leta infektioner i tänder och käke. Det känns som om jag är någon slags försökskanin. Jag vill bara få hjälp nu.
Subscribe to:
Posts (Atom)